9. Den omhuldade islamisten (Magnus Sandelin).
En initierad och välskriven exposé om svenskbaserad islamism och majoritetssamhällets initiala ovilja att hantera frågan. Författaren är kluven om vilket av dessa som är huvudtemat, och boken blir ibland en väl lång debattartikel.
8. Den rådjursfria trädgården (Björn Vinberg).
En blandning av kåseri, antologi och uppriktig instruktion i hur man minimerar rådjursskador på sin villaträdgård. Var även lite oväntat en studie i hur markant kåseriformatet har förändrat sig sedan 90-talet. Känns lite gammal.
7. Den Chilenska Flaggan (Elvira Hernández, övers. L. Villalobos).
Köttslig, kort långdikt om Chile under militärdiktaturen i en konfetti av mångbottnad, postmodern kitsch.
6. Endast kärleken är trovärdig (Hans Urs von Balthasar, övers. J. Lundblad).
Kontinentalfilosofiskt orerande men referenstätheten verkar till sist mer lärd än akademiker-på-efterfest. Tio relativt lättlästa kapitel om Guds kärleks mysterium och kärlekens Guds-dito.
5. Lectures on the Foundations of Mathematics (Ludwig Wittgenstein, red. C. Diamond).
Fascinerande men rörig, inte bara för att den är sammansatt av olika föreläsningsanteckningar utan för att Wittgensteins föreläsningsstil var en blandning av epifani och efterfesthärjande.
Kronisk existensiell ångest och existentiell ensamhet, och alltså det känns ändå rätt gött att ha haft rätt exakt hela tiden.
❤️
Ta en komplimang
Jag är inte lika needy som du så jag kan neka lite friend requests då och då.
Du (och Sibylla av Kleve).
Har många på messenger som jag inte är vän med på fb ju
Isa inom 1 år med nuvarande tendens.
Såg den på fb och tänkte 1) åh är vi ens vänner på fb, och 2) wtf, är hon naken!? (ser ut så i fbs runda bild)
Som en tabellform av naturlig deduktion, men med en reiterationsregel som jag mest tycker ser klumpig ut i längre bevis. Mendelson använder en ren tabellform med numrerade rader i sin Mathematical Logic, utan något "Reit", och det blir renare och man behöver inte en snårskog av vertikala linjer.
4. Philosophical Logic (John MacFarlane).
Tror det här är den första någorlunda omfattande bok i inte rent matematik logik som jag har tyckt om, men jag skulle ha tyckt bättre om den om MacFarlane inte envisades att använda Fitch-system för bevis (de ser fula ut).
Sjukt cool grej ju
Testa medelålderskris.
3. On Gödel (Jaakko Hintikka).
Liten skrift i Wordsworths kortintroserie. En okej presentation av Gödel med ett bra avsnitt om Dialectica-tolkningen, ett lite väl nedbantat om Gödels platonism och en rätt bra introduktion till Hintikkas egen syn.
Omslaget till Ord av ljus och kärlek (Glumslöv: Karmelitklostet 1965) av Johannes av Korset.
2. Ord av ljus och kärlek (Johannes av Korset), övers. Glumslövs Karmelitnunnor & P. Holmström.
Kärnfulla maximer om tröst, arbete, bön och tystnad, så nära hesychasterna man når i väst. Man får skämmas över att genast bryta mot filosofin för att posta sin läsning på Internet.
1. Dagsedlar (Stig Dagerman).
Ingen har bett mig om en ny "lästa böcker"-tråd likt den för några år sedan, men jag är ändå inte nödbedd. Dagsedlar från 1944-54. Lite svajiga de första åren, men framme i 50-talet erbjuds lyrik av högsta klass, och fortfarande ofta väldigt rolig.
Jag hoppas att vi bokstavligen får se.
Bara hon får bra framtänder så är publiken nöjd.
Ping @apellet.bsky.social, i år blir det såklart Gubajdulina för hela slanten, men det kanske goes without saying.
Pepp pepp!
Har du återupptagit nordiska språk?
God förmiddag från SK006.
Nu är det lördag.
Om det är med ett träd kallas det ympning istället.
Man tycker att man borde vänja sig någon gång men det gör man aldrig.
Happ dags att skämmas igen hör jag.
