@paperbeatsr0ck
Editorial writer @ HBL - Finland's top Swedish daily. Business, economy, tech, energy, climate, security, culture. No fluff. "Nordens sannolikt mest läsvärda ledarskribent" - Hasse Olsson (Dagens Industri)
Hur mycket av vår integritet och av kontrollen över våra egna liv är vi villiga att lägga i företagens händer?
Vi har all anledning att ställa kritiska, grundliga och moraliskt laddade frågor kring ny teknik.
AI förhäxar oss, ger en illusion av makt. De flesta användare saknar kunskap, tid eller ork att själv förstå vad de egentligen håller på med i AI-sandlådan.
Hur trygg kan en medborgare egentligen känna sig inför dessa dubbla paradigmskiften?
Sund skepsis är att föredra framför turboväxeln.
Utopier slår snabbt över i dystopier.
Parallellt med utvecklingen hos AI-agenter är det numera busenkelt att bygga egna programvarulösningar via en textprompt, alltså simpel beskrivning.
Det kallas för att vibekoda. Även nybörjare kan skapa datorkod på magkänsla, likt en glad amatör.
Så fort beslut inte längre fattas eller granskas av människor – i effektivitetens, smidighetens och bekvämlighetens namn – så är det fara å färde.
Vägen till helvetet kantas av viljan att avsäga sig ansvar.
Skulle du ge en smidig och charmig – men obekant och slirig – person tillgång till dina personuppgifter och betaltrafik? Tänk om denne visar sig vara en dubbelagent, gör allvarliga misstag eller drivs en illvillig agenda?
Innan vi överlåter våra mejl, kalendrar, bokningar och shopping till en AI-agent så måste vi sakta i backarna.
Visst kan det upplevas som skönt att delegera. Men hur klokt är det att hoppa huvudstupa in i ett nytt teknikberoende som de flesta inte begriper ett dugg av?
Openclaw är en färsk AI-agent som bor i din telefon eller dator och tar hand om vardagliga uppgifter åt användaren. Rentav på eget initiativ. En dygnet runt-hjälpreda eller butler som minns allt, känner dina preferenser in i minsta detalj och förutser dina begär.
AI förblindar oss med en illusion av makt
AI-agenter och snitsiga kodverktyg tar webben med storm. Men det krävs betydligt mer än teknisk insikt för att skapa en meningsfull tillvaro.
www.hbl.fi/2026-03-09/a...
Att agera exkluderande på möjligen förlegade grunder, eller tillgripa ursäkter för att hålla nere medlemsantalet, är en kortsiktig strategi då arbetsvillkoren försämras inom de flesta skapande yrken.
Alla författare är väl jämlika, men är några mer jämlika än andra?
Trots uttalat ädla syften agerar de skönlitterära författarförbunden som grindvakter. Som medeltida gillen eller skrån. Den aspirerande kamelen måste passera ett trångt nålsöga för att släppas in i värmen.
Men då man börjar prata om medlemskap så träder politiken in. Maktkampen gäller allt knappare resurser: synlighet, erkännande och pengar. Därtill växer klyftan mellan den smala och den breda konsten.
Det mest uppenbara verktyget vore att stärka även den aspirerande författarens identitet genom att erbjuda medlemskap och stipendier. Att inkludera, växa tillsammans.
Är författarförbundens primära roll att säkerställa bästa möjliga villkor för så många skriftställare som möjligt? Att utöka mängden proffs och säkra deras långsiktiga yrkesutveckling?
Med sin inkluderande politik har Finlands facklitterära författare över 3 300 medlemmar. Suomen Kirjailijaliitto har blott 994, men siffran har nästan fördubblats under 2000-talet. Finlands svenska författareförening ligger stabilt på strax under 200.
Att försvara status quo med språkligt betingade stadgar är problematiskt, så länge förbunden varken har lyft frågan för genuin intern diskussion, eller bemödat sig på allvar att ta reda på vad befintliga och potentiella medlemmar önskar framöver.
Den springande punkten gäller språket som avgörande krav på medlemskap. Samtidigt duckar man för känsliga spörsmål.
Boken krisar, men få duger som författare
Två parallella debatter om medlemskapskriterierna i finsk- och svenskspråkiga författarförbund blottar smärtpunkter, som få törs tala högt om.
www.hbl.fi/2026-03-08/b...
Krigsutgången i Ukraina måste stå det imperialistiska Kreml så dyrt att det avskräcker från vidare erövringståg.
Också freden blir en kamp som Europa måste vinna.
Också vid en eventuell fryst konflikt i Ukraina måste vi inse att rättsstat och egendomsskydd inte existerar i Putins Ryssland, vars ekonomiska, strategiska och militära mål är sammanflätade. Godtycke härskar, i kombination med rå maktpolitik.
Denna kappvändarens logik får våra beslutsfattare och företag aldrig acceptera, eller agera medlöpare i. Inte heller gripas av fomo, alltså rädslan för att missa lukrativa chanser.
Nu försöker Donald Trump pressa fram en grotesk fred i Ukraina. Belöna Putins aggression och sopa krigsbrott under mattan. I affärernas och bekvämlighetens namn.
Mest sved det för skattebetalare och elkunder. Huvudsakligen statsägda Fortum spelade bort upp till 6 miljarder euro på Putins ryska roulette, eller 1 700 euro per skattepliktigt hushåll.
Strax återvände karavanen. Stora Enso, UPM, Nokian Renkaat, YIT, Uponor, Metso (Outotec), Valio, Fazer och SOK kom hem sargade, med betydande förluster i bagaget.
Ignorerade varningstecken som Georgien år 2008 och Krim år 2014. Hoppades på det bästa, höjde ständigt insatserna i det notoriskt opålitliga Ryssland.
Våren 2022 föll masken, då Putins regim blottade krigets kalla ansikte.
Under tidigt 2000-tal galopperade västerländska företag in på de ryska jaktmarkerna, med rubeltecken inristade i ögonlocken.
Glöm inte fiaskot, spela aldrig i Putins kasino
Kan vårt näringsliv någonsin känna tillit till Ryssland igen, även vid ett fjärran, framtida fredsslut? Vi måste minnas dyrköpta erfarenheter.
www.hbl.fi/2026-03-07/g...
Of course, mistakes were made. And later corrected. As is inherent to liberal, open societies.
What still fascinates me is the unwillingness in some countries to carry out retrospective political accounting: The partial sidelining of evidence and experts. The fear / herd mentality. Etc.
Thanks for trying! But I struggle to see the relevance / accuarcy here.
Everybody was in the dark during the very early stages of 2020, of which you only offer a tiny snapshot picture.
Authorities did they best they could: Play it by ear. Gather new data, update accordingly. And repeat.
(Från och med 5:50 funkar ljudet. Som den legendariske sportkommentatorn Voitto Liukkonen sa: "Nyt meiltä meni kuva, toivottavasti kohta menee myös ääni")