2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer.
Den hittar du här: kallkritikbyran.se/guide-sa-sok...
Källkritikbyrån har märkt upp bilden från inlägget med vår logga.
Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om dödsfall. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet.
Filmen har över 234 000 interaktioner på Facebook.
Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en attack i Ukraina där liken i själva verket lever. Men klippet kommer inte från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien 2022. Filmen har över 234 000 interaktioner på Facebook.
I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film! kallkritikbyran.se/stora-verkty...
Korsverifiering: Finns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.
Jämför detaljer med andra bilder: Stämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?
Metadata: Finns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!
Kontexten: Hur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?
– Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna.
Läs gärna hela guiden för att orientera dig om AI-tecknen! Men var har vi hamnat på ett mer allmänt plan? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken och i den öppna frågan om hur strukturella lösningar ska se ut för de olika problemen som AI medför. kallkritikbyran.se/genomskada-a...
I dagsläget kan vattenstämpeln också kringgås på olika sätt.
I framtiden planeras för en gemensam standard med många stora aktörer. Men samma där, man skulle då bara få veta om bilden gjorts med de medverkandes verktyg.
– De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson.
Google har en digital vattenstämpel som heter SynthID, men den visar bara om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. support.google.com/gemini/answe...
Experterna vi talat med ställer sig avvaktande till AI-detektorer.
– Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som "metalldetektorer" än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där. Och det är lätt att lura dem, säger Mattias Svahn på FOI.
– De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.
Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka: bakgrunden.
AI-genererade stillbilder på kändisar är däremot ofta tillräckligt bra för att lura oss. kallkritikbyran.se/ai-genererad...
– Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
I AI-genererade videor finns en brist kvar. Det är svårt att veta om okända människor är AI-genererade – men vi kan fortfarande ofta genomskåda rörliga sekvenser med kändisar eller närstående.
I början letade vi efter helt uppenbara fel – extra fingrar, deformerade kroppsdelar och en plötsligt upphävd tyngdkraft.
– De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. Vi går igenom AI-detektorer, vattenstämplar och tecknen som ännu är värda att leta efter. kallkritikbyran.se/genomskada-a...
Och The Guardian har gjort en genomgång av vad man vet om skolan och attacken: www.theguardian.com/global-devel...
Påståenden kring bombningen av flickskolan har även granskats av SVT Verifierar: www.svt.se/nyheter/utri...
Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.
Läs hela granskningen här: kallkritikbyran.se/nej-iran-har...
Kvinnan påstod att Islamiska revolutionsgardet själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal och hänvisade till ett annat konto som i sin tur hänvisade till skärmdumpar från ett Telegram-konto. Det är dock en regimkritisk kanal och inte något officiellt konto.
Få i kommentarsfälten kommer med källhänvisningar, men på Twitter/X fördes påståendet vidare av en tidigare SD-politiker och hon visade vart hon fått uppgifterna ifrån.
Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel, och inga sådana uttalanden har gjorts från den iranska regimen.
"Det var Iran själv som gjorde det. De erkände det." Så låter det i kommentarsfälten till rapportering om bombningen av en flickskola i Minab i södra Iran i lördags – men det finns inga belägg för påståendet.
kallkritikbyran.se/nej-iran-har...
Samtidigt tonar han och svenska experter ner allvaret.
– De här grupperna vill gärna få sina aktioner att låta mycket otäckare än vad de är. Då är det viktigt att vi inte låter oss luras att gå deras ärenden, säger Mattias Wåhlén, cyberhotsexpert på Truesec, till Källkritikbyrån.
Att samma strategi nu används för att angripa länder som stöttat Ukraina är ett lätt sätt att skrämmas på. Särskilt när offret kan vara vem som helst som installerat en kamera.
– Syftet är att med minimal ansträngning få så många som möjligt att känna att ryssarna kan dyka upp överallt, säger han.
